Tolv timmar kvar. Det är så mycket som jag fortfarande inte kan. Skriver och upprepar, medan jag försöker att läta bli att få ångest. Det är ingen katastrof och jag blir kuggad. Försöker jag intala mej alltså.

Jag tror inte att det kommer gå så bra, men jag ska göra mitt allra bästa och klarar jag det inte så gör jag om. Punkt.