Dom sopar bort gruset från vår gård. Det är vårtecken det.

Och nu ska jag försöka plugga, vad är väl en dag på IKEA med trevliga människor. Om inte tråkig, dötrist, urtråkig och alldeless, alldeless undeerbar!

Fick tillbaka en av uppgifterna från monster-examniationsveckan. Uppgiften ska kompletteras och även om jag visste att det skulle bli så när jag lämnade in den och har varit beredd hela tiden så känns det tungt. Hade varit väldigt skönt om jag hade pressat mej lite till förra omgången så att jag haft det där bakom mej som alla andra.

Jag lämnade alltså in uppgiften fast jag visste att jag inte skulle bli godkänd, eftersom jag hade så svårt med instruktionerna. Hade hoppats på att få bättre instuktioner till kompletteringen. Men vet inte om det är så mycket tydligare nu än innan..

Marcus och Emma flyttade till en nästan hundra kvadratmeter stor lägenhet idag. Vi hjälpte till med bärandet och kom hem rätt trötta och sega för tre timmar sen. Det kommer nog inte bli så mycket av den här kvällen, vilket kommer kännas okej eftersom vi burit grejor.

Ofta när man flyttar pratar folk en massa om hur skänt det är att inte flytta själv och att det är mycket bättre att flytta åt andra än åt sej själv. Folk brukar skrocka över hur mycket saker man har också. När jag flyttar åt andra blir jag mest så sjukt sugen på att flytta själv. Få slänga jättemycket skit, komma in i något nytt och så. Det skulle vara skönt att flytta härifrån eftersom vi har så höga utgifter. Jag gillar verkligen den här lägenheten, och framförallt läget, men ibland blir vi sugna på något mer riktigt. Med ett riktigt vardagsrum till exempel. Lägenheter är inte helt lätt att få bara. Och det är framförallt inte så lätt att hitta ne lägenhet så har inflyttning tillräckligt långt fram för att vi ska slippa dubblahyror.

Så sitter jag här och försöker koncentrera mej igen. Det går inte så bra. Lusten att plugga ligger ganska lågt den här veckan och det känns som att jag redan ansträngt mej att skriva så många uppgifter om samma sak redan.

Kvällen igår var skit. Kalle var ute och drack öl och jag hade ångest. PM:et gjorde mej nästintill orkeslös och inte ens simningen gjorde det bättre. Kände mej inte bättre. Börjar lessna så sjukt mycket på att vara duktig, vill vara ledig och inte behöva. Men duktigheten är det som får mej att må bra vilket gör att jag känner mej instängd i något som jag själv har skapat. Och är less på att vara ensam hemma. I morgon är det våffeldag och Kalle ska jobba.

Hade verkligen trott att jag skulle bli klar med alla uppgifter till fredag och få en helt ledig helg. Om de fortsätter i den här takten verkar det inte bli så.

Det enda som krävs är att jag tvingar mej, som med allt annat. Men jag är less på att tvinga mej.

Varför få jag inte på mej dina blåjeans?

Känner mej rätt töntig när jag står i en randig tröja och röker i föntsret med Kent i bakgrunden. Men mitt 15 åriga jag hade älskat det, så det får väl räcka.

Kalle är som sagt i Linköping. Han kommer hem i morgon och jag klarar mej riktigt bra.

Det är konstigt bara, för det känns som att jag sitter på nålar och väntar på att det ska bli jobbigt. Jag pratar sönder Oskar på msn för att inte känna mej ensam. Och pratar med alla jag kan på Facebook (vilket slutade med att jag gjorde bort mej). Det här är nog en av de första gångerna jag är helt själv och faktiskt tycker att det känns okej.

Att till exempel lyssna på all musik jag kan komma på som Kalle inte är så förtjust i och sjunga så högt jag kan till den, och detsutom lyssna på samma låt flera gånger funkar ganska bra som medicin emot ångest.

Tror att jag är klar med uppgiften jag bröjade på igår. Det har gått fruktansvärt trögt idag, men nu har jag kommit till den där punkten när jag inte kan skriva mer.

Den punkten är frustrerande. Jag vet att jag har förmågan, men absolut inte viljan eller orken, att skriva mer och förbättra. Men väldigt ofta kommer jag inte längre hur mycket jag än stirrar på dokumentet. Huvudet har bestämt sej att det är klart helt enkelt.

Det är synd, för jag är ingen sopa egentligen.

I dag sker full produktion. Eller det är meningen att det ska göra det i alla fall. Hittills har det gått över förväntan men nu sitter jag fast. Det är konstigt det där med att plugga. När jag måste läsa vill jag inget annat än att bara få skriva, producera något. och när jag skriver vill jag helst bara behöva läsa. Den här terminen har det i för sej varit lite annorlunda. Eftersom vi inte gjort så mycket annat än läst känns det faktiskt rätt skönt att skriva. Synd att jag fastnar hela tiden bara.

Det är sol ute, det har varit sol i massa dagar. Så många att jag tappat räkningen. Ofta säger folk att det är så frustrerande att vi måste sitta inne i skolan hela dagarna fast solen skiner. Själv tycker jag att det är helt okej. Jag sitter hellre inne och skriver med sol ute som man kan titta på ibland än att sitta inne och titta ut på grått.

I helgen ska Kalle till Linköping, jag brukar följa med men har inte riktigt lust den här gången. Problemet är att jag haft en stor klump i magen i två dagar eftersom det här innebär att jag ska vara ensam hemma hela helgen. Jag är helt sjukt, vansinnigt skitdålig på att vara ensam. Igår bestämde jag mej för att se det som en övning. Idag känns det helt okej eftersom jag i alla fall har lyckats planera lite grann vad jag ska göra. På fredag blir det middag med gamla arbetslaget, grisfest. Och sen ska jag plugga och simma. Det kan nog bli ganska bra i alla fall.

Oj, det är länge sen.

Sitter och skriver didaktiska planeringar och känner mej helt förvirrad. Ena sekunden känns det jättesvårt, andra studen är det ganska enkelt för att sedan gå tillbaka till svårt.

Igår var jag i Sthlm och träffade Siiri, vi gick på stan i februarislasket och åt lunch. Jag köpte en klänning. Siiris mormor har fått sin femte stroke och ligger på sin dödsbädd. Jag är trött och känslig. Det var väldigt skönt att träffa henne och ha tid att prata.

Kalles kompis som jag aldrig träffat kom på besök på kvällen. Vi åt sjukt god mat, drack vin, nörd-lyssnade på musik och bowlade. Lärde mej att jäger och vin inte är nån bra idé. Det var en väldigt bra kväll.

Nu sitter jag som sagt med mina didaktiska planeringar. Christina, som jag pluggar med, ska komma förbi snart. Kanske vi kan reda ut förvirringen då. Håll tummarna.

Minirapport

Det är fint ute nu, första snön har kommit på riktigt. Jag är redan irriterad efter att ha halkat en gång och upptäckt att min cykel har för smala däck för att det ska vara möjligt att cykla utan att hamna under bilarna. Det är knappt en vecka kvar i skolan, innan dess måste vi bli klara med det sista av de ca 1000 grupparbeten vi genomfört den här terminen. Brukar tycka att grupparbeten är roliga men nu börjar jag lessna.

Sen får vi i alla fall "jullov", vilket innebär att man måste läsa ungefär 6 st böcker för att klara av tentan den 8:e januari. Jag gnäller, jag vet. Men är så fruktansvärt trött. Hela dagarna vill jag bara sova och när det blir kväll har jag inte ro att gå och lägga mej. Och inte heller ork och självdiciplin att sätta mej och plugga.

På onsdag kväll åker Kalle och jag till Linköping för att fira jul. Det bli vi och Kalles mamma och mormor. Det blir min första jul utan någon av mina föräldrar, detsutom blir det nog den minsta julen jag varit med om. Den 28:e åker vi vidare till mamma i Norge. Vi stannar en vecka och kommer hinna träffa många trevliga människor. Tror att jul och nyår blir riktigt bra i år. Om Kalle och jag lyckas få lite energi, han jobbar hela tiden och jag sitter ju som sagt i skolan hela dagarna med grupparbeten.