Jag är en slarver.

Det slarvas och slarvas. I morgon har vi första seminariet i den här kursen, jag har läst fyra av sex texter och fattat noll. De två sista texterna kan man väl säga att jag tittat på. Det känns som att jag är i en svacka, att litteraturen är svårare att förstå eller att jag blivit dummare. Det känns som att det är svårare nu än när jag började plugga i höstat. Eller var det lika svårt då?

Jag hade väl hoppats att det skulle bli lättare, detta är ju trots allt också en A-kurs. Försöker trösta mej med att det var minst två månader sedan jag hade seminarium som jag var tvungen att pressa in böcker till. Det kanske släpper. Detsutom är det alltid lite svårt när man får en ny examinator. Man vet aldrig vad dom är ute efter.

Till Mira

Favoritsallad

ca ½ vitkålshuvud
2 morötter
2 röda parikor när det är säsong
1 röd lök
1 dm purjolök

Till lagen:
1 dl vitvinsvinäger
1 dl olja, helst kravmärkt
2 msk råsocker eller strösocker
2 tsk salt

Gör så här:
1. Strimla vitkål, morötter med en osthyvel.
2. Hacka löken, finstrimla purjon och ev. paprikan.
3. Blanda allt i en skål.

4. Blanda ihop ingredienserna till lagen i en kastrull.
5. Koka upp och låt koka några minuter och slå den het över salladen.


Sallad med linser och rödbetor

1 ½ torkade linser (eller 1 burk ca 400 g)
1 dl strimlad purjolök
3 dl grovriven färsk rödbeta eller 1-2 tärnade kokta/inlagda rödbetor

Slå över en vinägrett!

Det finns fler recept att hämta om du vill ha!

...

Nu kom jag på varför jag vaknade med en så dålig känsla. Jag drömde att jag fick jättemycket underkänt på nånting. Kommer inte riktigt ihåg om det var debattartikeln eller något i den nya kursen.

Dålig start på dagen

Vaknade kl ett. Nu känns allt hellvete. Skulle ha varit uppe innan halv tolv för att ringa vikariepoolen. Missar jag dem i morgon också blir jag galen på mej själv.

Igår blev jag inkallad till V-dala med två timmars varsel. Satt i porten med inställningen att jag skulle hinna läsa till seminaiet på fredag. Ekonomerna tyckte annorlunda. Fyra nollningsgrupper, de allra flesta inskrivna på Stockholmsnation, samt en nollningsgrupp från läkarprogrammet. Alla grupper var på ungefär 50 personer vardera. Jag fick agera kravallpolis (händerna i sidorna och fötterna långt i från varandra, det är svårt att hävda sej när alla är minst tjugo cm längre) och se till att det inte var två grupper inne i porten samtidigt.

De timmar det var lugnt var jag så trött att jag inte orkade läsa en rad. Ikväll ska jag jobba igen. I serven, det är mexikansk kväll.

Om fyra timmar ska jag alltså vara där och innan dess MÅSTE jag ha läst en artikel på ca 50 sidor. Det får helt enkelt blir en lista:

• Läsa artikeln
• Baka bröd
• Gör matlådor?

Blä

Är lite hängig idag. Försöker städa men orkar inte göra det fullt ut. Ikväll ska jag jobba. Det är bra för då slipper jag sitta ensam hemma när Kalle jobbar på Arlanda. Det blir konstigt när jag inte har så mycket skola. Eller ens uppgifter att göra till skolan. Vi har första seminariet om en vecka och jag har bara nån av texterna som ska läsas tills dess. Den kan jag kanske läsa i porten ikväll. Om det inte blir lika mycket folk som igår. Jag jobbade i serven då och det var helt hysteriskt. Köket var långsamt och jag fick be om ursäkt till en massa småirriterade studenter som fått vänta på sin mat i 1 timme eller mer.

Har inte varit ute på hela dagen. Det ser blött och tråkigt ut där. Det var mörkt redan kl tolv. Jag trodde vi var på väg emot ljusare tider.

Dagens pinsamma

Var precis nere i tvättstugan och slängde in min tvätt. Där nere stod en kille, kanske 19-20 år gammal, med sin mamma och tvättade. Hans mamma var fullt upptagen med att lära honom att tvätta. Hon LÄRDE honom att tvätta. Han hade uppenbarligen inte en jävla aning om hur man gör. När hon hade sorterat hans kläder i färg högar ställde hon den ledande frågan "Vilken hög ska vi ta nu då?" Han pekade på två högar och mumlade något om att de skulle blanda dem, varpå mamman säger att nej det går inte. Då färgar det.

Nu undrar jag: vad är man för sorts förälder som inte lär sina barn att tvätta. Uppenbarligen ställer man inte speciellt höga krav på att barnen ska hjälpa till hemma. Mamma gör allt. Och, tycker man inte att det är ganska pinsamt att flytta hemifrån när man är i 20-års åldern, utan att veta hur man gör för at få rena kläder. Och tycker man inte att det är ännu mer pinsamt när mamma står och föreläser i tvättstugan. Och framförallt kan det vara så att killen faktiskt kunde tvätta men att mamma inte kan släppa taget? (Nu verkade han verkligen inte ha någon som helst aning om hur man gör.)

Min mamma skulle nog säga att det är taskigt mot barnen att skämma bort dem så. Jag håller med.

Mitt i vårat oflyt.

Igår var jag affärskvinna. På två timmar sålde jag två böcker och köpte en, samt förhandlade mej till att få köpa två när pengarna kommit. Jag är gansa nöjd faktsikt. Nu väntar jag bara på att pengarna kommer in så att jag kan skicka iväg böckerna. :)

Jag ska jobba två kvällar på V-dala och Kalle har fixat ihop pengar av fantastiska föräldrar. Vi klarar det här också. Det är nog som Ditte brukar säga: Det löser sej alltid för oss.

Wieee

Eksemen är som bortblåsta efter en knapp veckas kortison-behandling. Jag står med krämen i handen och undrar vad jag gör nu. Den får inte användas i mer än tre veckor eftersom den är så stark. Och då känns det dumt att fortsätta behandla när eksemen är borta. Men sltar jag kanske de kommer tillbaka. Det kanske de gör i vilket fall. Och sen måste jag börja om från början.

I vilket fall, Kalle sa att jag skulle vara positiv. Det är fantastiskt, min hud är inte ens så här len på sommaren. Ens en sommar på Arholma. Och jag har inte sovit så här bra på månader. Och jag får inte ryck på kvällarna då jag vill slita av mej huden.

Jag skulle lagt upp en bild på armarna så du fått se hur bra det blivit, mamma. Men batteriladdaren till kameran är borta.

Bloooood

Både Kalle och jag är lediga idag. Det är mysigt. Jag ska släpa med mej honom till blodgivningen så att jag kan ge blod. Vill inte gå dit själv, men han är blodrädd så jag har lovat att han inte ska behöva se något blod alls. Det är tydligen blogbrist i Göteborg. De har bara 600 påsar kvar. Och så vill vi ju inte att det ska bli här.

Det är mjölkvitt. Lägenheten, bostadsområdet, himlen, marken. Ekonomikum är mjölkvit med lattefärg. Det är verkligen trist. Jag vill ha blå himmel och sol. Det är okej om det så innebär tio minus.


Just ja, en rättning. Oskar påpekade att Raumo ligger i Finland.. Fel av mej.

...

Pappa berättade att han har läst bloggen. Han tyckte att det var fantastiskt att jag skrev listor. Att jag lärt mej ett sätt att få saker gjorda.. Så jag fortsätter väl med det då.

• Baka bröd
• Städa

En ganska kort lista idag. Emil ringde precis och frågade om han fick komma upp. Sen kommer Hanna och käkar tacos.

Lillalillebroristoravärlden del II

Oskars båt ligger i Södertälje nu. På en dryg vecka(?) har de hunnit åka från Finland och mellanlanda i Raumo, Lubeck, Riga och Södertälje.


Oskars båt i Lubeck, de lastar av vete från Raumo. På bilden ska det tydligen vara en jättedammsugare. Någon som förstår var?

Klart!

Den är inlämnad nu. Debattartikeln. Om jag ska må så här dåligt varje gång jag har en examination kommer de här närmaste tre åren ta död på mej.

Men nu är den inne i alla fall.

Synd

På 6 timmar har jag ungefär fått ihop en sida till min debattartikel. Det går med andra ord ganska långsamt och nu har jag kört fast igen. Det blir nog inget "ölande" med klassen i morgon.

Tack mamma

Fick till slut en tid på vårdcentralen. Samma kvinna som för några dagar sen sa att jag skulle försöka få en jourtid sa i morse att jag egentligen inte har tillräckliga problem för det. Va fan vet hon.

Läkaren pratade alldeless för snabbt på skånska. Konstaterade att ja, du har ju problem.. Tack jag vet, sa jag. Fick en kortisonsalva som jag provat förut och som bara hjälper i de tre veckor jag får använda den. Sen ska man sluta och då tror läkaren att huden ska vara glad. Om den inte är det ska jag komma tillbaka.

Suck

Till sist vill jag tacka mamma för de dåliga generna och för att hon står sitt kast och betalar läkarbesök och dåliga hudsalvor!

Fanfanfan

Har skrivit ungefär en halv sida. Jag har alltså lagt till tre stycken på det jag skrev igår. Men nu sitter jag fast. Kommer ingentstans. Jag som hade bestämt att jag skulle ha skrivit absolut minst en sida idag. Fan.

Banka in ideer i mit huvud

Ringde till vårdcentralen i hopp om att de kanske skulle ha en jourtid till mej så att jag kan få en remiss till hudläkaren. Det hade de inte så jag somnade om. Gick upp klockan elva för att börja skirva på artikeln. Men jag har inte lyckats lägga till ett enda ord på det jag skrev igår. Om jag blir klar i morgonkväll kan jag följa med klassen ut på fredag. Men det ser brunt ut just nu.

Dagens lista:

• Skrivaskrivaskriva
• Diska
• Baka bröd

Åhh, dte är fint väder som man vill vara ute i. Kunde inte det ha varit igår istället?

:)

Så, listor hjälper. Jag har gjort allt som jag hade på listan jag skrev i eftermiddags. Det känns skönt.

To do

Alltså; igår misslyckades jag med allt. Eller kanske tvärtom, jag gjorde ingenting. Idag måste jag få vissa saker gjorda. Därför skriver jag en lista.

• Diska
• Skriva "Dagboksinlägg" (skolupppgift)
• Börja fundera, helst skriva på debattartikeln
• Laga riktig mat

Jag tror inte att det var något mer. Men jag kommer säkert på nåt.

Äntligen

Så tillslut, tredje gången gillt, fick jag äntligen godkänt på texten. Det är rätt pinsamt att det skulle behöva ta så lång tid..

Jag kommer inte riktigt igång idag. Kom hem från skolan runt halv tre och sen dess har jag bara orkat tvätta och handla mat. Behöver både diska och plugga. Jag kanske borde skriva listor jämt. De senaste gångerna jag gjrot det har jag fått allt gjort som jag behövt göra.

http://www.godstart.se

Snällasnällasnälla

Skickade precis in kompletteringen. Tredje gången gillt? Håll tummarna för mej!

En bra tjej

Andrea försöker hjälpa mej för andra gången med min komplettering av den sammanfattande texten om didaktik. Min lärare har nu kommenterat min text såhär:
Tack Matilda för kompletteringen. Nu ser jag fortfarande att didaktiken saknas i den redovisning Du gör utifrån Rosenqvist. Komplettering behövs, tack.


Varken Andrea eller jag fattar alls vad det är läraren vill att jag ska skriva. Jag känner att jag bröjar bli desperat och Andrea verkar känna sej otillräcklig. Riktlinjerna är så luddiga att vi båda sliter våra hår. Tillslut ger både hon och jag upp och jag bestämmer mej för att prata med lärar-skrället i morgon och hoppas att hon kan förklara bättre då. Andrea följer med som moraliskt stöd.

Jag kan inte nog betona vilken tur jag haft som har Andrea som klasskompis och vän. Hon har hjälpt mej otroligt mycket i skolan under hela den här terminen, sen första skriftliga uppgiften. När nästa termin börjar i slutet av januari kommer vi antagligen inte gå i samma klass längre och det känns rätt trist!

Jag har lyssnat på Thomas di Liva i två dagar och bara myst

Kalle började jobba på Arlanda igår och jag skriver listor. Äntligen finns en antydan till harmoni hemma hos oss. Julen, nyåret och miljöbytet verkar ha gjort oss gott.
(Källa: http://kboe.blogspot.com/)

Igår skrev jag som sagt en lista med praktiska saker jag behövde göra. Jag gjorde dem alla och det kändes himla skönt. Att få saker gjorda är det bästa jag vet. Nu är lägenheten nästan dammfri och helt kartongfri. Vi har hängt upp en affisch till och en ny fin lampa. I vadstena fick vi fina gardiner av Kalles pappa Janne. Vi ska ha dem i köket men har inte kunnat hänga upp dem eftersom vi inte hittar gardinstängerna. Janne ringde i söndags för att berätta att de kommer upp på fredag med våran säng och soffa. Antagligen den bästa nyheten vi fått på länge (och kanske är det så att flytet är på väg tillbaka). Eftersom jag är van vid att man inte kan lita på nåt som en familjemedlem sagt att den ska göra så tror inte jag på detta förän jag ser det. Men Kalle säger att i hans familj gör man som man sagt at man ska göra. Det är lite för bra för att vara sant.

Lampan har en väldigt märklig hänganordning. Men jag fick upp den i alla fall.

Ikväll ska jag jobba på V-dala igen. Det är alltid likadant när jag ska jobba någonstans; när jag får förfrågan tycker jag att det är en fantastisk idè och precis innan har jag ingen lust alls. Men tåhundra kronor direkt i handen är inte fy skam.

Lillalillebrorochstoravärlden

Min sjöbjörn till lillebror ska ge sej ut på sjön. Han är 16 år, går sjömansgymnasiet på Åland och ska ut på praktik i 38 dagar. Båten heter Wilja och går mellan Ramuo i Finland och någonstans i Tyskland. Ett skepp kommer lastat. Med vaddå? Lillebror och pappersmassa.




WILJA


Jag är faktiskt riktigt stolt över min bror. Vilket jag kanske egentligen inte borde vara eftersom jag är det svarta fåret i familjen som har valt bort båtarna. Men, jag måste säga att det är skithäftigt att ge sej ut på en stor båt som Wilja full med riktiga sjöbjörnar när man är 16 år. Det är änu häftigare att veta vad man vill.






Det här med båtar är något väldigt viktigt på den manliga sidan av min familj. Pappa fick för inte så länge sedan sitt certifikat för att köra stora passbåten under eget befäl. Storalillebror tar studenten i vår från marintekniska programmet i Stocksund. Och Oskar har precis börjat. Det fina med det här är att ingen av dem har haft någon speciellt bra relation tidigare. Men nu "finner" de varandra i sina båtar. Det här låter kanske som en storasystersefterkonstruktion men när Emil kom hem från krogen när vi alla var hemma hos mamma, lät han faktiskt oss se att även han är stolt över Oskar. För bara något år sedan pratade inte de två med varandra. För mej är det stort.

Hemma

Hemma igen efter jul och nyår. Blev kvar längre än vad jag tänkt i Linköping, eftersom det var så mysigt att vara där. Det här jullovet har helt klart varit över förväntan. Känns som att jag fått all den där energin som jag så desperat behövde för två veckor sen. Både Gotland, Arholma och Linköping samt Vadstena ha varit precis vad jag behövt.

Jag har faktiskt varit lite orolig för att det inte skulle kännas bra att komma hem, efetrsom det var så skötn att inte vara här. Men nu känns det jättebra. Lägenheten är fortfarande fantastisk och nu kanske vi har energi nog att fixa klart!

Med oss hem från Linköping fick vi sovrums tv:n. Så nu ska vi ligga i sängen och halvsova framför någon film.